• Hur planteras träd och buskar •
Det sägs att ett träd har lika stor rot som krona. En lind som ska bli 15-20 meter hög till skillnad till en japanlönn som ska bli 2 meter har följaktligen behov av en större jordvolym.
Ett träd kan också bli mycket gammalt. Då behövs omsorg vid planteringen så trädet utvecklas och växer som det ska.
Sätt plantan i vatten en stund innan plantering så den är helt genomfuktad.
Planteringsgropen behöver vara minst dubbelt så djup och tre gånger så bred som jordklumpens storlek. Minst 60 cm. djup och 120 cm. bred.
Jorden bör vara lucker, vattenhållande och näringsrik. Mull och näring behövs på alla jordar. Barkmull förbättrar strukturen på både sand- och lerjord. Lerjorden blir luftigare och sandjorden håller vatten bättre.
Gräv bort ev. grässvål, ta hand om matjorden. På lerjord: Gräv bort alven, den ljusa leran som finns under matjorden, till önskat djup. Är det hård jord omkring så bryt upp och luckra jorden i
botten och på sidorna så att trädrötterna kan växa ut. Om det låglänt och sankt måste marken antingen dräneras eller trädet planteras på en upphöjd kulle så rötterna växer ut ytligt och inte kvävs i vatten.
Fyll gropen med vatten, har det inte försvunnit inom ett par timmar är det ett tecken på att det är för blött.
Sandjord: Förbättra jorden med barkmull och stallgödsel.
Blanda i jordförbättringen i matjorden och fyll gropen med den färdiga jordblandningen. Olika träd har olika behov men en blandning
|
(Klicka på bilden så öppnas en större
bild
i ett nytt fönster!) |
(Klicka på bilden så öppnas en större
bild
i ett nytt fönster!)
|
på 2/4 befintlig jord, 1/4 torv/barkmull och 1/4 stallgödsel (ko) fungerar ofta. Det går även att använda en färdig påsjord av god kvalitet till jordförbättring eller om det behövs, att helt ersätta en riktigt dålig jord.
Jorden kommer att sjunka ihop så plantera på en ”kulle” så nivån blir bra efter något år. Annars blir trädet stående i en grop till slut.
Sätt trädet i jorden med ytan samma höjd som i krukan och fyll på med god jord och trampa försiktigt till runt roten.
Vattna gärna både före och efter planteringen så jorden sjunker in mot rötterna och inga luftfickor blir kvar i jorden.
Fortsätt att vattna varje vecka tills trädet etablerat sig, 1 till 2 växtsäsonger beroende på storlek, ett nyplanterat träd har ett litet rotsystem och behöver mer omsorg än en växt som har rotat sig. En rejäl rotblöta i veckan behövs och det är minst 30 mm regn. Så 30 liter per kvadrat alltså.
Stödkäppar behövs och då tre stycken som är knähöga. Då får trädet stöd från olika håll och får ändå plats att följa vinden.
• Hur planteras klematis •
Min första klematis växte på mormorslandets vägg. Från ingenting på våren till massor med blå blommor upp till takfoten i juli. Helt fantastiskt tyckte jag då och tycker fortfarande. Det var en Clematis viticella i all sin prakt. Lättodlad, tålig, härdig och frisk.
Nu har jag lärt mig att det finns en uppsjö av olika klematis i regnbågens alla färger och med blommor av olika slag som stora, små, oansenliga, fyllda, nickande och tulpanformade.
Klematis som klättrar och klänger samt de som inte klättrar alls. Storleken varierar från små som höjer sig någon dm över mark till de som kan klä in hela stugor.
Vissa blommar på våren, andra på sommaren och några som blommar på våren och som sedan blommar om. Till sist är det några som inte är härdiga alls i vårt klimat men kan odlas i kruka och tas in på vintern.
Därför ska de beskäras olika. De som blommar på årsskotten, dvs. växer med nya grenar varje år, skärs ner till marken varje höst eller vår.
De som blommar på förra årets grenar behöver endast putsas efter blomningen om alls. De som blommar på både års- och fjolårsskott tar man bort döda och torra grenar på under tidig vår innan de börjar växa.
Gemensamt för deras skötsel är att se till att de har god tillgång på vatten och näring. Att växa mycket fordrar så klart mycket ”kost”.
Sen vill de gärna ha det svalt kring rötter och stam. Därför sätter man gärna någon perenn växt framför om de står i solen. Annars kan man plantera dem bakom en sten eller mur eller annat.
En mossig sten draperad i vitblommig C. Albina Plena i skuggan är oerhört vackert. Vita blommor i skugga eller skymning blir självlysande.
Eller plantera dem så att kan klättra i något lämpligt träd som äppel- eller hagtorn eller på en spaljé eller så.
Planteringsgropen behöver vara djup och fylld med god jord.
Det är en jord som håller näring och vatten bra men inte är blöt.
Särskilt till de storblommande sorterna som ska ge mängder av stora blommor behöver den goda jorden.
Man förbättrar både sand- och lerjord med torv, barkmull kogödsel och grus.
2/4 jord, 1/4 barkmull och grus och 1/4 kogödsel. En volym på 0,6 kubikmeter per planta kan vara bra. Dvs. 60 cm djup och lika brett.
Benmjöl är bra för det ger jämn tillgång på näring vilket klematis mår bra av.
Lägg ut på hösten varje år. |
(Klicka på bilden så öppnas en större
bild
i ett nytt fönster!) |
I samband med iordningställandet av planteringsgropen sätts plantan i vatten upp till krukkanten en stund. Då blir den ordentligt genomvattnad och tål bättre att hanteras eftersom jorden är mjuk och lite spänstig. Efter planteringen vattnas mer för att luftfickor i omgivande jord ska fyllas upp.
Planteras en torr planta i torr jord kommer den genast att torka ut och antagligen gå förlorad.
Det är en fördel att sätta plantan djupt i jorden, gärna med två bladpar under jordytan. Då bildas mer nya rötter och fler grenar samtidigt som två tillväxtpunkter skyddas av jorden.
Klematis som planteras med grenarna utlagda åt sidorna ca 10 cm under jord bildar en hel vägg av rankor!
Efter planteringen ska växten etablera sig.
Klipp tillbaka de nya grenarna efter planteringen och under hela den första växtsäsongen då växer rötter ut och börjar ta upp vatten och näring från omgivande jord. Det tar några veckor till månader och under tiden måste man gödsla och vattna ungefär som en krukväxt .
För att få rötterna att söka sig utåt och neråt bör man vattna rejält annars söker sig rötterna uppåt till ytan och kommer inte ner till grundvattnet.
En ordentlig rotblöta motsvarar 30- 40 l vatten per m2. 10 l ger 10 cm vatten ner i jorden om ens det.
Så vattna på! Om det inte regnar tillräckligt förstås.
Nu finns alla förutsättningar till god tillväxt och blommor i många år framåt.
Hur gammal en klematis kan bli vet jag inte.
Den på landet är åtminstone 40 år.
• Rosor •
Odlingsråd - Info från Rosens dag
Planera och plantera
När du bestämt dig för att odla rosor är det viktigt att du tänker på följande.
I vilken zon ligger min trädgård?
Om du inte vet det kan du gå in på
Riksförbundet Svensk Trädgårds hemsida www.tradgard.org. Under rubriken ”Om
Svensk Trädgård” hittar du underrubriken ”Zonkartan”. Det är viktigt att välja rosor
som går att odla i just din zon. En ros som går i högst zon 3 kommer knappast att
klara sig i zon 5. Läs roslitteratur – köp eller låna på biblioteket - och notera vilka
rosor du kan odla och vilka du får välja bort hur ledsamt det än är. Rosor som med
nöd och näppe håller sig vid liv blir inga vackra rosor! Vill du ha god tillväxt och
blomning ska du välja rosor som har sin härdighetsgräns en eller ett par zoner högre
än din egen.
En och annan ömtålig ros kan du experimentera med men plantera den i så fall på
den varmaste och mest skyddade platsen i din trädgård och bli inte besviken om den
tar farväl efter en kall vinter.
Var i min trädgård kan jag plantera rosorna?
Det stora flertalet rosor vill ha så mycket sol som möjligt men samtidigt vill de också
ha lä för hårda vindar. Intill husväggar är det både soligt och lä men där blir det ofta
för torrt. Vill man ha en klätterros på väggen måste man plantera den ca 40 – 50 cm
från husgrunden. I närheten av stora buskar och träd blir konkurrensen om vatten
och näring alltför stor. En del småblommiga klätterrosor klarar dock att växa intill
gamla fruktträd t.ex. där de får klättra fritt, precis som de gör i naturen.
Plantera inte rosorna utspritt, en här och en där i gräsmattan, utan samla dem gärna i
buskage om det är fråga om stora buskar eller i rabatter tillsammans med perenner
eller ettåriga blommor när du väljer lägre rosor. Robusta buskrosor kan du plantera
som häck. En sådan är inte bara vacker, den ger dessutom både insyns- och
vindskydd.
Är jorden tillräckligt djup där jag vill plantera rosor?
Jordlagret behöver vara minst 60 cm djupt om du vill odla kulturrosor – vildrosor och
en del vresroshybrider liksom pimpinellrosor klarar grundare jordlager. Gör en
upphöjd bänk eller rabatt om den befintliga jorden inte är tillräckligt djup.
Behöver jag förbättra jorden?
Ja, för att ge dina rosor bra förutsättningar på den nya växtplatsen bör du förbättra
jorden med organiskt material. Använd till exempel kompost, barkmull eller
planteringsjord och gärna även komposterad stallgödsel.
Alla jordar, från sand- till lerjord, blir på många sätt mer växtvänliga genom tillförsel
av organiskt material. Lerjordar får bättre struktur, blir mer luftiga och lättarbetade. På
sandjord är mullen framför allt viktig för att den ger en bättre förmåga att hålla vatten
och näring.
Arbeta gärna ner ett 10-15 cm tjockt lager av organiskt material ytligt i jorden över
hela det område där du ska plantera. Materialet bryts ner efterhand och du bör därför
tillföra mer varje år. Du kan då blanda ner det försiktigt i jorden mellan plantorna eller
lägga det som marktäckning ovanpå jordytan.
Hur höga och breda blir rosorna?
När du planterar flera rosor tillsammans är det viktigt att de inte hamnar för tätt. Det
är enklare att räkna ut avstånden före planteringen än att senare behöva gräva upp
och flytta redan etablerade rosor. Räkna ut lämpligt avstånd genom att addera
rosornas halva bredd. Exempel: ros A blir 1,5 m bred, ros B blir 1,2 m. Halva bredden
på ros A = 75 cm, ros B = 60 cm. Avståndet mellan rosorna blir alltså 1,35 m. I
häckar kan du plantera något tätare.
När ska jag plantera rosorna?
I södra delen av landet, zon 1-3, kan du plantera barrotade rosor på hösten så länge
det går att gräva. De kommer då igång tidigt på våren. Längre norrut, i zonerna 4-8 är
det bättre att vänta till våren, annars riskerar man att plantorna, som inte hunnit rota
sig ännu, tar skada av tjälen.
Krukodlade rosor kan planteras när som helst. Tänk bara på att vattna rikligt och ofta
om vädret är varmt och torrt efter planteringen. Det ska alltid finnas fukt i jorden tills
rosen etablerat sig på sin nya växtplats. I höga zoner bör även krukodlade rosor
planteras på våren.
Hur planterar jag rosor?
När du vet var du ska plantera rosorna och kanske förberett rabatten genom att
gräva och jordförbättra, gräver du en grop som är ca 50 cm bred och lika djup. Lägg
porös jord som en liten kulle på botten. Ställ rosen på kullen med rötterna utspärrade,
om de är långa kan du beskära dem så att de får plats utan att böjas uppåt.
Förädlingsstället ska hamna ca 10 cm under markytan. Fyll på med jord så att
rötterna är täckta och tryck till jorden med händerna. Vattna ordentligt – minst 10 liter.
När vattnet sjunkit undan fyller du på mer jord, eventuellt blandad med en näve
benmjöl. Vattna ytterligare 10 liter. Fyll resten av gropen med jord som du blandat
med en spade eller två av brunnen ko- eller hästgödsel. Kogödsel på säck går
utmärkt. Tryck till jorden igen och vattna ytterligare.
|
(Klicka på bilden så öppnas en större
bild
i ett nytt fönster!) |
När du planterar buskrosor där du inte förberett jorden gräver du en lika stor grop
men tar tillvara jorden från det översta lagret, 20-30 cm. Lägg jorden i en skottkärra
och blanda den med lika stor del kompost, barkmull eller planteringsjord. Följ sedan
anvisningarna ovan.
Vattna ytterligare om vädret blir varmt och torrt de följande veckorna.
Gödsla och vattna
När och med vad ska jag gödsla?
Nyplanterade buskrosor behöver inte gödslas mer under den första säsongen om de
inte är remonterande. Rabattrosor och marktäckande rosor som blommar
kontinuerligt behöver extra gödsel ett par gånger fram till juli. Då kan du använda
pelleterad hönsgödsel, Chrysan eller flytande trädgårdsgödsel som blandas ut i vatten
Om det är torrt i jorden bör du vattna efter gödslingen.
Redan etablerade rosor gödslar du på våren samtidigt som du beskär dem. Ett par
spadar kogödsel och gärna ett par nävar benmjöl krattas ner i jorden kring större
buskrosor. Något mindre för rabattrosor.
Engångsblommande buskrosor behöver ingen ytterligare gödsel. Buskrosor som
remonterar behöver däremot ett par givor gödsel fram till juli. Se ovan. Särskilt i
sandjord, där näringen lakas ur snabbt, är det viktigt både för rosorna och för miljön
att dela upp gödslingen på flera mindre givor. För att minimera kväveläckage i form
av ammoniak till luften ska all gödsel myllas ner ytligt i jorden, där det är möjligt.
När och hur ska jag vattna?
Rosor vill ha mycket vatten!
Under torrperioder är det därför viktigt att vattna och ju lättare din jord är desto mer
vatten behövs. Etablerade buskrosor som har djupgående rötter behöver inte vattnas
om det inte länge varit mycket varmt och torrt och jorden är sandig.
Vattna rejält, 20 liter per planta minst. Vattna direkt på jorden kring rosen, antingen
med slang eller med vattenkanna – inte med spridare som väter ner bladverket och
gör att risken för svampangrepp ökar.
Beskära och putsa
Hur och när ska jag beskära rosorna?
Huvudbeskärningen görs under våren, för rabattrosor gäller björkarnas ”musörontid”,
för härdiga buskrosor kan man börja tidigare, redan i mars-april om det inte är mycket
kallt.
Använd en vass sekatör av hög kvalitet. Det är viktigt att rosornas grenar inte tuggas
eller rivs sönder. För riktigt grova genar och klätterrosor kan du använda en grensax
med långt skaft. Då slipper du också att fastna i rosens taggar. Grensaxen måste
också vara vass.
Följande regler gäller för:
- Rabattrosor.
Klipp bort alla veka grenar. Skär ner de grova grenarna till 10 – 20 cm ovan marken.
Är rosens grenar frusna eller angripna av sjukdomar klipper du ner till frisk ved.
- Remonterande och engångsblommande låga buskrosor
Gör som med rabattrosorna men klipp ner grenarna med bara en tredjedel. Klipp
strax ovanför en utåtriktad knopp. Inåtriktade knoppar ger grenar som växer inåt busken
vilket inte är önskvärt.
- Engångsblommande stora buskrosor
Ta bort 3-4 år gamla grenar och om busken är tät klipper du bort grenar i mitten för
att göra den glesare. Korta in eventuella långa och spretiga skott för att busken ska få en
jämn och snygg form. Här gäller också att klippa ovanför en utåtriktad knopp.
- Vildrosor
behöver ingen egentlig beskärning. Ta bara bort gamla eller skadade grenar.
- Storblommiga klätterrosor
De som blommar en gång får inte beskäras för hårt. I så fall klipper man bort
Årets blomning. Ta bort gamla, frusna eller skadade grenar och klipp in sidogrenarna (där
årets blommor bildas) till 4 -5 ögon. Glesa ur rosen om den blivit för tät.
De som remonterar (återlommar) kan beskäras hårdare men vanligen vill man ju att de växer sig
så stora som möjligt och då är reglerna desamma som för engångsblommande rosor.
- Småblommiga klätterrosor
Ta bort gamla och skadade grenar. Om rosen blivit alltför tät och risig kan du klippa
ner den helt och på så sätt föryngra den.
OBS! Klätterrosor ska inte beskäras de första åren efter plantering.
Under sommaren behövs ingen beskärning av engångsblommande buskrosor. Det
enda som behövs är att klippa bort vissna blommor. Rosor som bildar nypon kan
man låta bli att putsa.
Rabattrosor och remonterande buskrosor ska man däremot beskära lite mer för att
busken ska bilda nya blombärande skott. Klipp ett par decimeter under den vissna
blomman/klasen, mindre om det är en låg ros. Lägg snittet strax över ett blad.
Vintertäcka
En del rosor behöver vintertäckning, i synnerhet i kallare zoner. De rosor som har sin
härdighetsgräns i din zon behöver täckas. De som klarar ett par zoner högre behöver
det normalt inte.
Rabattrosor och lägre buskrosor kan du kupa upp jord, barkmull eller sand (aldrig
torv!) för att täcka rosens nedersta delar. Det skyddar mot frost. Lägg grankvistar
över rabattrosorna men först sedan jorden frusit till. De skyddar mot vårsolen som
annars väcker grenarna till liv innan tjälen gått ur jorden.
Buskrosor kan du binda ihop grenarna på och vira vinterväv, eller annat material
som säckväv (aldrig plast!) runt rosen. Håll väven på plats genom att binda med snören.
Gör detta först sedan marken frusit. Man kan också slå ner 3-4
pinnar runt rosen, sno väven runt pinnarna och fylla med halm eller torra löv varefter
man täcker och fäster en bit plast överst för att skydda täckningsmaterialet mot regn.
I allmänhet ska man undvika att täcka rosor med löv. De bildar en tät och blöt matta
som inte är bra för rosens grenar. Svampsjukdomar som barkfläcksjuka trivs i sådan
miljö. Dessutom tinar jorden långsammare på våren under en sådan kompakt matta.
Klätterrosor som är mer utsatta för vädrets makter behöver skyddas både mot kalla
vindar och varm vårsol. Om det bara går kan du ta ner rosen från spaljén och böja
den mot marken Lägg väv av något slag över och fäst med snören som du binder
runt väven. Går det inte att få ner rosen kan du täcka den på plats med väv,
vassmattor eller liknande. Täck inte för tidigt. Är vädret milt och blött trivs olika
sjukdomar i den skyddade miljön.
Sjukdomar
Tyvärr är många rosor mottagliga för olika sjukdomar. Det finns inga underkurer mot
svampsjukdomar, för privat bruk åtminstone. Vill du ha friska rosor i din trädgård är
det klokast att välja rosor som är motståndskraftiga. Läs i rosböcker för att ta reda på
vilka rosor som är friska. Dessutom har rosor som sköts väl med gödsling och vattning
större motståndskraft än de som är försvagade av hunger och törst.
Regniga och svala somrar brukar angreppen bli större och kommer tidigare på
säsongen.
Upptäcker du svartfläcksjuka på dina rosor ska du plocka bort de angripna bladen
så fort som möjligt och bränna dem. Mjöldagg bildas på unga skott, blad och
knoppar och ser ut som en vit beläggning. Klipp bort allt det angripna och bränn det.
Rosrost är en svampsjukdom som angriper i synnerhet alba-rosor men också en del
andra. Bladen får orange fläckar och prickar på undersidan. Ta bort angripna blad så
snart du upptäckt angreppen.
För att undvika spridning av svampsporer som övervintrar i jorden är det viktigt att om
hösten kratta bort alla blad som fallit under rosorna. God hygien är med andra ord
lika viktig för rosor som för människor.
Lycka till med dina rosor!
|
